Finns tekniken för vår skull? eller finns vi för teknikens skull?

Ja, det är inte alltid så lätt att veta.

Vi har ju behov som den nya tekniken faktiskt löser – till exempel när vår otekniske äldre släkting äntligen kan säga åt en enhet att spela upp nyheter utan att behöva gå bort sig i olika menyer. Men är det ett behov att släcka lyset med rösten?

Photo by Alex Knight on Unsplash

På DigitalaVerkligheter berättar och funderar jag kring utvecklingen i vår digitala värld.

Vad tycker ni?

Ge er in i trådarna, kommentera, och kom med egna synpunkter och spaningar.

DigitalaVerkligheter är också platsen du kan gå till och fråga om problem i din digitala vardag. Kanske vet jag eller nån annan hur man löser dessa?

Facebook blog

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

🎉 Jag är superglad att få berätta att jag ska börja skriva krönikor i branschtidningen Svenska Monitor! Det känns otroligt kul att få dela med mig av tankar kring teknik (ljud, ljus, bild, AV) – men från mitt perspektiv här på digitalaverkligheter.se.

Ni som känner mig vet ju att min bakgrund finns i musik- och filmvärlden. Jag har varit med på hela resan från analogt till digitalt, och det präglar hur jag ser på ny teknik.

För mig är tekniken alltid ett verktyg, inte målet i sig.

Det här känns extra viktigt nu med AI som dyker upp överallt. Visst är AI fascinerande, men jag tror stenhårt på att den mänskliga gnistan – känslan, idén, det unika – är oersättlig. ✨ Tekniken ska hjälpa oss att bli mer kreativa, inte ersätta oss.

Jag tror vi kommer se en spännande "dans" framöver mellan människa och maskin, där vi kanske påminns om vad som är äkta och viktigt på riktigt.

Mina krönikor kommer såklart att hämta inspiration från min sida Digitala Verkligheter. Hoppas ni vill hänga med!
Vad tänker ni spontant om AI och kreativitet? Är det ett hot eller en möjlighet? 🤔 Kommentera gärna! 👇
#SvenskMonitor #DigitalaVerkligheter #Kreativitet #Teknik #AI #MänniskaOchTeknik #Musikproduktion #Filmproduktion
... See MoreSee Less

🎉 Jag är superglad att få berätta att jag ska börja skriva krönikor i branschtidningen Svenska Monitor! Det känns otroligt kul att få dela med mig av tankar kring teknik (ljud, ljus, bild, AV) – men från mitt perspektiv här på digitalaverkligheter.se.

Ni som känner mig vet ju att min bakgrund finns i musik- och filmvärlden. Jag har varit med på hela resan från analogt till digitalt, och det präglar hur jag ser på ny teknik. 

För mig är tekniken alltid ett verktyg, inte målet i sig.

Det här känns extra viktigt nu med AI som dyker upp överallt. Visst är AI fascinerande, men jag tror stenhårt på att den mänskliga gnistan – känslan, idén, det unika – är oersättlig. ✨ Tekniken ska hjälpa oss att bli mer kreativa, inte ersätta oss.

Jag tror vi kommer se en spännande dans framöver mellan människa och maskin, där vi kanske påminns om vad som är äkta och viktigt på riktigt.

Mina krönikor kommer såklart att hämta inspiration från min sida Digitala Verkligheter. Hoppas ni vill hänga med!
Vad tänker ni spontant om AI och kreativitet? Är det ett hot eller en möjlighet? 🤔 Kommentera gärna! 👇
#SvenskMonitor #DigitalaVerkligheter #Kreativitet #Teknik #AI #MänniskaOchTeknik #Musikproduktion #Filmproduktion

Vad händer här undrar ni?
Många har nog varit med om att er hårddisk plötsligt slutar fungera. Det går inte ens att få upp den på datorn så att man kan se den. Vad är det som har hänt? panik!

Ja, sånt här är ju aldrig kul, särkilt inte när man sitter i skarpa jobbprojekt. Därför är en generalregel att alltid arbeta och spara sina dokument i folder som synkroniseras mot molnet.
Det betyder att varenda fil ni skriver och ändras kopieras upp till t.ex google drive, microsoft drive, dropbox eller någon liknande tjänst automatiskt i bakgrunden. Skulle er disk eller hela datorn gå sönder så kommer ni alltid åt era filer från er mobiltelefon eller grannens dator om ni bara loggar in på ert konto.

Men ibland, som här så har man inte haft möjlighet att arbeta mot en folder som synkroniseras mot någon av dessa tjänster - kanske för att det så är så stora filmfiler att dessa helt enkelt inte får plats på ert konto.

Min disk gick sönder och det var ju inte så kul. Men exakt vad är det som händer här då? egentligen?
Jo, på en disk så finns alla mina filer, men för att datorn ska kunna hitta filerna så behövs en karta som visar var alla filer ligger - denna karta kallas "boot sektor". Det finns två stycken tror jag. En i reserv. Men när just dessa sektorer drabbas av problem, av korruption - då finns ingen karta kvar. Datorn kan inte lägga disken på ert skrivbord och ni kan inte komma åt era filer. Men de flesta finns där.

Så vad händer här i bilden? Jo, jag använder ett program som letar rätt på varenda liten fil och bygger en ny karta. En ny boot sektor. Det tar jättelång tid, men sakta men säkert så börjar filerna dyka upp.

Många gånger så är det ett underliggande fysiskt fel på disken som har orsakat dessa problem. Rådet är därför att när ni hittat era filer - kopiera dom så fort ni kan till en annan disk och kasta disken som orsakade problemen.

Här använder jag programet diskdrill - men det finns andra program.

Och ännu viktigare - det finns program som kan larma och skicka ett email när något är på gång. Då vet ni att ni måste laga disken eller kopiera ut datat så snart ni kan.

Särkilt bra att känna till för kreatörer inom film, bild och ljud - men även för alla andra också.

Det var dagens digitala verklighet. Jag tror jag klarar mig denna gång.
... See MoreSee Less

Vad händer här undrar ni? 
Många har nog varit med om att er hårddisk plötsligt slutar fungera. Det går inte ens att få upp den på datorn så att man kan se den. Vad är det som har hänt? panik!

Ja, sånt här är ju aldrig kul, särkilt inte när man sitter i skarpa jobbprojekt. Därför är en generalregel att alltid arbeta och spara sina dokument i folder som synkroniseras mot molnet. 
Det betyder att varenda fil ni skriver och ändras kopieras upp till t.ex google drive, microsoft drive, dropbox eller någon liknande tjänst automatiskt i bakgrunden. Skulle er disk eller hela datorn gå sönder så kommer ni alltid åt era filer från er mobiltelefon eller grannens dator om ni bara loggar in på ert konto. 

Men ibland, som här så har man inte haft möjlighet att arbeta mot en folder som synkroniseras mot någon av dessa tjänster - kanske för att det så är så stora filmfiler att dessa helt enkelt inte får plats på ert konto. 

Min disk gick sönder och det var ju inte så kul. Men exakt vad är det som händer här då? egentligen?
Jo, på en disk så finns alla mina filer, men för att datorn ska kunna hitta filerna så behövs en karta som visar var alla filer ligger - denna karta kallas boot sektor. Det finns två stycken tror jag. En i reserv. Men när just dessa sektorer drabbas av problem, av korruption - då finns ingen karta kvar. Datorn kan inte lägga disken på ert skrivbord och ni kan inte komma åt era filer. Men de flesta finns där. 

Så vad händer här i bilden? Jo, jag använder ett program som letar rätt på varenda liten fil och bygger en ny karta. En ny boot sektor. Det tar jättelång tid, men sakta men säkert så börjar filerna dyka upp. 

Många gånger så är det ett underliggande fysiskt fel på disken som har orsakat dessa problem. Rådet är därför att när ni hittat era filer - kopiera dom så fort ni kan till en annan disk och kasta disken som orsakade problemen. 

Här använder jag programet diskdrill - men det finns andra program. 

Och ännu viktigare - det finns program som kan larma och skicka ett email när något är på gång. Då vet ni att ni måste laga disken eller kopiera ut datat så snart ni kan. 

Särkilt bra att känna till för kreatörer inom film, bild och ljud - men även för alla andra också. 

Det var dagens digitala verklighet. Jag tror jag klarar mig denna gång.

AI - visst, men vad är en AI-agent nu då?

Precis när man har börjat förstå lite om AI och vad man kan göra så börjar det skrivas om AI-agenter?! Det ska tydligen vara en stor skillnad, men det är inte alltid helt lätt att förstå exakt hur en AI som t.ex Chat GPT, Gemini eller Claude skiljer sig från en AI-agent som nu senast kinesiska Manus. Låt oss resonera lite kring detta.

Som man frågar får svar.
Den klassiska AI-modellen som de flesta av oss använder är av typen fråga<->svar. Det betyder att du ställer en fråga så detaljerad som möjligt, och får sedan ett detaljerat svar tillbaka. Inget konstigt - och vi blir ju imponerade varje gång, även om inte alla svar vi får alltid stämmer. Men det gäller ju oss människor också.

En AI-agent däremot förstår innebörden av vår fråga, delar upp frågan i underuppgifter och börjar sedan helt självgående leta efter svar på internet. Agenten värderar de olika svaren i realtid mot den ursprungliga frågan och arbetar med hela processen en stund. Eller så ligger den online tills du avbryter.

I bakgrunden kostar detta såklart krediter som ofta ingår i en betalplan.

Men för att förstå skillnaden behöver man ställa rätt fråga. Du kan kan till exempel fråga Chat GPT vad huvudstaden i Japan heter och få svaret "Tokyo" - det får du av din AI-agent också. Så här kan det vara svårt att förstå skillnaden eller hur?

Hur ska man fråga då?
Det är inte helt lätt att hitta tydliga exempel på hur de olika teknikerna skiljer sig, men jag ska försöka.

I morse stressade familjen till Bredängs tunnelbana för att hinna i tid till skolan och de nationella proven. Jag prövade att ställa frågan till både Perplexity och Gemini när nästa tunnelbanetåg går från Bredäng in till Stockholm och fick till svar.

" Baserat på tidtabellen för tunnelbanan från Bredäng in mot Stockholm kan du ta:

1. Tunnelbanelinje 13 (Röda linjen) mot Ropsten som passerar Bredäng och går vidare in mot centrala Stockholm via stationer som Liljeholmen, Hornstull, Slussen och T-Centralen[4].

2. Linje 13 går med 1-10 minuters turtäthet på vardagar[4].

Eftersom klockan är 9:17 på en onsdag morgon bör nästa tunnelbana avgå inom kort, då trafiken på vardagar börjar redan klockan 04:40[4].

För exakta avgångstider i realtid rekommenderar jag att du använder SL:s reseplanerare eller Moovit-appen som ger uppdaterad information om nästa avgång från Bredäng.

Uppgifterna ovan kommer från någon typ av träningsdata i första hand. Nu ställer jag samma fråga till AI-agenten Manus istället. Manus analyserar min fråga för att "förstå" innebörden, tilldelar sig själv underuppgifter och ger sig ut på nätet för att ta reda på hur det ligger till. I det här läget så agerar AI-agenten självständigt och tar hjälp av resurser och tjänster på nätet. Du kan till och med följa allt i AI-agenten i dess egen browser och se vilka sidor som besöks och hur AI-agenten interagerar med dessa sidor.

Jag får nu ett svar som i princip skulle sett likadant ut om jag bad en vän göra jobbet åt mig och leta rätt på informationen på nätet.

"För att sammanfatta: Om du vill åka från Bredäng till centrala Stockholm bör du ta tunnelbanans röda linje 13 mot Ropsten. Nästa avgång är om 5 minuter, och därefter går ett tåg om 9 minuter.

Tänk på att tiderna är i realtid och kan ändras. Du kan alltid kontrollera aktuella avgångar på SL:s hemsida eller i deras app."

Det är alltså först när uppgifterna blir mer komplexa och kräver flera sammankopplade steg som den verkliga styrkan hos en AI-agent blir tydlig.

Vad detta betyder för dig och mig
Den här utvecklingen förändrar fundamentalt hur vi kan arbeta med AI. Istället för att se AI som ett verktyg för att få svar på specifika frågor, kan vi nu se den som en kollega som kan ta sig an hela arbetsuppgifter oavsett bransch.

Oavsett om det handlar om att planera en semester, förbereda en middag för vänner, eller organisera ett projekt på jobbet, kan jag nu delegera hela processen istället för att behöva styra varje steg.

Det har också förändrat hur jag formulerar mina uppgifter. Jag har lärt mig att ge tydliga men öppna instruktioner - tillräckligt specifika för att agenten ska förstå vad jag vill uppnå, men tillräckligt breda för att den ska kunna arbeta självständigt och kreativt.

Jag tror att vi bara har skrapat på ytan av vad AI-agenter kommer att kunna göra för oss. De kommer inte att ersätta mänsklig kreativitet, intuition eller bedömningsförmåga, men de kommer att frigöra vår tid så att vi kan fokusera på det vi människor gör bäst.

Ok, men vad är baksidan?
Att skicka iväg en AI-agent på nätet för att utföra uppgifter innebär en hel del processorberäkning jämfört med en klassisk AI-modell och därmed en högre kostnad för krediter och tokens. När jag bad AI-agenten Manus att hjälpa oss med en reseplanering för vår sommarsemester i Spanien så gick det åt 876 krediter av mina 1000 som jag fick för att jag var en "tidig fågel" (early bird) i projektet. Bara ett startabonnemang med 3900 krediter kostar nästan 500:- i månaden vilket leder oss in på intressanta alternativ.

Jag har inte testat själv, men jag har läst att det går bra att installera open-source modeller som till exempel Llama 3.5/4.0 lokalt på sin dator med hjälp av verktyget Ollama och använda en sådan miljö att köra sin egen AI-agent ifrån. Det skulle vara ett sätt att slippa betala för krediter, men ingenting för er som inte gillar att pilla med teknik på detta djup.

Det kan däremot vara ett alternativ för det lilla företaget med en engagerad IT-avdelning? Står på min egen lista att göra.

Summering
Jag har efter bästa förmåga här förklarat skillnaden mellan en klassisk AI-modell och de kommande AI-agenterna. Om du har ytterligare frågor, eller tycker något borde förtydligas eller till och med justeras - tveka inte att skriva i kommentarerna nedan.

Och apropå det - tveka inte heller att dela denna artikel med någon kan vara lika intresserad av ämnet som du som redan har läst allt.

#DigitalTransformation

#TechInnovation

#FutureOfWork

#AIProductivity

#CreativeAutomation
... See MoreSee Less

AI - visst, men vad är en AI-agent nu då?

Precis när man har börjat förstå lite om AI och vad man kan göra så börjar det skrivas om AI-agenter?! Det ska tydligen vara en stor skillnad, men det är inte alltid helt lätt att förstå exakt hur en AI som t.ex Chat GPT, Gemini eller Claude skiljer sig från en AI-agent som nu senast kinesiska Manus. Låt oss resonera lite kring detta. 

Som man frågar får svar.
Den klassiska AI-modellen som de flesta av oss använder är av typen frågasvar. Det betyder att du ställer en fråga så detaljerad som möjligt, och får sedan ett detaljerat svar tillbaka. Inget konstigt - och vi blir ju imponerade varje gång, även om inte alla svar vi får alltid stämmer. Men det gäller ju oss människor också. 

En AI-agent däremot förstår innebörden av vår fråga, delar upp frågan i underuppgifter och börjar sedan helt självgående leta efter svar på internet. Agenten värderar de olika svaren i realtid mot den ursprungliga frågan och arbetar med hela processen en stund. Eller så ligger den online tills du avbryter. 

I bakgrunden kostar detta såklart krediter som ofta ingår i en betalplan. 

Men för att förstå skillnaden behöver man ställa rätt fråga. Du kan kan till exempel fråga Chat GPT vad huvudstaden i Japan heter och få svaret Tokyo - det får du av din AI-agent också. Så här kan det vara svårt att förstå skillnaden eller hur? 

Hur ska man fråga då? 
Det är inte helt lätt att hitta tydliga exempel på hur de olika teknikerna skiljer sig, men jag ska försöka. 

I morse stressade familjen till Bredängs tunnelbana för att hinna i tid till skolan och de nationella proven. Jag prövade att ställa frågan till både Perplexity och Gemini när nästa tunnelbanetåg går från Bredäng in till Stockholm och fick till svar. 

 Baserat på tidtabellen för tunnelbanan från Bredäng in mot Stockholm kan du ta:

1. Tunnelbanelinje 13 (Röda linjen) mot Ropsten som passerar Bredäng och går vidare in mot centrala Stockholm via stationer som Liljeholmen, Hornstull, Slussen och T-Centralen[4].

2. Linje 13 går med 1-10 minuters turtäthet på vardagar[4].

Eftersom klockan är 9:17 på en onsdag morgon bör nästa tunnelbana avgå inom kort, då trafiken på vardagar börjar redan klockan 04:40[4].

För exakta avgångstider i realtid rekommenderar jag att du använder SL:s reseplanerare eller Moovit-appen som ger uppdaterad information om nästa avgång från Bredäng.

Uppgifterna ovan kommer från någon typ av träningsdata i första hand. Nu ställer jag samma fråga till AI-agenten Manus istället. Manus analyserar min fråga för att förstå innebörden, tilldelar sig själv underuppgifter och ger sig ut på nätet för att ta reda på hur det ligger till. I det här läget så agerar AI-agenten självständigt och tar hjälp av resurser och tjänster på nätet. Du kan till och med följa allt i AI-agenten i dess egen browser och se vilka sidor som besöks och hur AI-agenten interagerar med dessa sidor.

Jag får nu ett svar som i princip skulle sett likadant ut om jag bad en vän göra jobbet åt mig och leta rätt på informationen på nätet. 

För att sammanfatta: Om du vill åka från Bredäng till centrala Stockholm bör du ta tunnelbanans röda linje 13 mot Ropsten. Nästa avgång är om 5 minuter, och därefter går ett tåg om 9 minuter.

Tänk på att tiderna är i realtid och kan ändras. Du kan alltid kontrollera aktuella avgångar på SL:s hemsida eller i deras app.

Det är alltså först när uppgifterna blir mer komplexa och kräver flera sammankopplade steg som den verkliga styrkan hos en AI-agent blir tydlig.

Vad detta betyder för dig och mig
Den här utvecklingen förändrar fundamentalt hur vi kan arbeta med AI. Istället för att se AI som ett verktyg för att få svar på specifika frågor, kan vi nu se den som en kollega som kan ta sig an hela arbetsuppgifter oavsett bransch. 

Oavsett om det handlar om att planera en semester, förbereda en middag för vänner, eller organisera ett projekt på jobbet, kan jag nu delegera hela processen istället för att behöva styra varje steg.

Det har också förändrat hur jag formulerar mina uppgifter. Jag har lärt mig att ge tydliga men öppna instruktioner - tillräckligt specifika för att agenten ska förstå vad jag vill uppnå, men tillräckligt breda för att den ska kunna arbeta självständigt och kreativt.

Jag tror att vi bara har skrapat på ytan av vad AI-agenter kommer att kunna göra för oss. De kommer inte att ersätta mänsklig kreativitet, intuition eller bedömningsförmåga, men de kommer att frigöra vår tid så att vi kan fokusera på det vi människor gör bäst.

Ok, men vad är baksidan? 
Att skicka iväg en AI-agent på nätet för att utföra uppgifter innebär en hel del processorberäkning jämfört med en klassisk AI-modell och därmed en högre kostnad för krediter och tokens. När jag bad AI-agenten Manus att hjälpa oss med en reseplanering för vår sommarsemester i Spanien så gick det åt 876 krediter av mina 1000 som jag fick för att jag var en tidig fågel (early bird) i projektet. Bara ett startabonnemang med 3900 krediter kostar nästan 500:- i månaden vilket leder oss in på intressanta alternativ. 

Jag har inte testat själv, men jag har läst att det går bra att installera open-source modeller som till exempel Llama 3.5/4.0 lokalt på sin dator med hjälp av verktyget Ollama och använda en sådan miljö att köra sin egen AI-agent ifrån. Det skulle vara ett sätt att slippa betala för krediter, men ingenting för er som inte gillar att pilla med teknik på detta djup. 

Det kan däremot vara ett alternativ för det lilla företaget med en engagerad IT-avdelning? Står på min egen lista att göra.

Summering
Jag har efter bästa förmåga här förklarat skillnaden mellan en klassisk AI-modell och de kommande AI-agenterna. Om du har ytterligare frågor, eller tycker något borde förtydligas eller till och med justeras - tveka inte att skriva i kommentarerna nedan. 

Och apropå det - tveka inte heller att dela denna artikel med någon kan vara lika intresserad av ämnet som du som redan har läst allt.

#DigitalTransformation

#TechInnovation

#FutureOfWork

#AIProductivity

#CreativeAutomationImage attachment
Jag vill se mer

Om mig

Jag började arbeta med analog filmproduktion i början av 90 talet. Sen dess har jag följt mediaformatet in i den digitala världen, både som fotograf, redigerare, arbetsflödes-  och videokomprimeringsspecialist och teknisk skribent. Min arbetsgivare genom åren har varit främst Telestream INC, Macoteket AB, Eyevinn Technology, Vidispine AB, Junefirst AB ( tidigare June/First Light) och nu senast franska ATEME . Som konsult och tekniskt säljstöd har jag i dessa företag arbetat med ett stort antal kunder runt om i världen genom åren. UR, NRK, Hasselblad, RTVE, ComHem, Teracom, LO, Aftonbladet, SVD, ABC, US NAVY, RedBee, Ericsson, SF Studios, RED BULL TV, RUV, NOS, listan är lång.

Ni kan läsa mer om dessa i mitt CV.

Jag är även en passionerad musiker. Sök på Honeycave och Cod lovers på närmaste musikplattform.

?php wp_footer(); ?